Fem år senare...

För lite drygt fem år sedan fick jag en materialsats till en kofta i julklapp, jag hade verkligen önskat mig den. Det tog ett tag innan jag kom igång med stickningen, men lite drygt ett år senare, i början av 2009 var den färdigstickad. Och då var jag på smällen. Med andra ord inte så himla sugen på att sy ihop en kofta med massor av sömmar, som med all säkerhet inte skulle passa. Sen var jag ju lite modell större än innan även när jag fött, och amningstuttar och allt det där. Så bitarna blev liggande. Funderade lite på att sy ihop den ibland, men så blev jag gravid igen - alltså ingen mening.

I början av den här vintern kände jag mig äntligen i form för att sy ihop koftan - sisådär fem år efter att jag fått garnet och fyra år sedan den blev färdigstickad. Ryschkrussidullerna har faktiskt varit fastsydda i ett tag, så det var inte så avskräckande. Det var nog bra att det tog så pass länge för nu sitter den hur bra som helst och det skulle den inte gjort tidigare.

Jag är så nöjd med den, jag har varit ruggigt noggrann, och garnet är så mjukt. RYC cashcotton dk, som jag tror tagits ur Rowans sortiment. Why? Som att klappa en kattunge. Mönstret är av Kim Hargreaves, jag älskar de flesta av hennes grejer. Här är en ravelrylänk till det.

Så den var väl värd att väntas på, nu ska den få bo i min garderob minst lika länge.